Archive for the ‘umeå’ Tag

Konst i Umeå

Thursday, January 11th, 2018

Jag är uppe i norr igen, för campusträff på Umeå universitet. Så jag har såklart passat på att ta en sväng in på fantastiska Bildmuseet, eventuellt Sveriges vackrast belägna utställningslokal. Dom visar just nu tre olika utställningar; en om dadaism på plan 5, en av Amar Kanwar på plan 3 och en av Do Ho Suh utspridd över flera av våningarna. Jag blev helt golvad av den sistnämnda.

Do Ho Suh är från Sydkorea, och bor och verkar these days i London. Utställningen Passager som visas på Bildmuseet utgår ifrån dom platser där Do Ho Suh har bott, och han har omvandlat dessa hus och lägenheter till textila skulpturer och tvådimensionella teckningar med både broderi och pennor. Även ett gäng videoverk ställdes ut. Kort sagt behandlades hemmet som upplevelse mer än som plats. Och vilken upplevelse sen! Om en en nån gång sett en utställning av Olafur Eliasson så vet en hur den där drömmiga typen av konst som liksom bäddar in en i färg och form känns? Det här var lite samma! Do Ho Suh hade byggt en lång korridor av semitransparent tyg, där varje färg var en ny plats där han bott. Och det var så häftigt att gå igenom denna!

Lägenhetskorridoren.

Broderade detaljer.

Och så fina färger på tygerna!

Amar Kanwar är en indisk konstnär, och hans arbete kring en hotad by i Indien presenterades omfattande och väldigt vackert. Tyvärr orkade min hjärna inte ta in allt. Hade lätt kunnat stå en dag bara i hans del av museet.

Det fanns ett gäng böcker på handpressat papper, med handtryckt text, som en fick bläddra i. På högersidan projicerades samtidigt video från platsen Kanwar berättar om. Svinfint presenterat verkligen.

Ett rum var fullt med frön från området ifråga, noggrant sorterade och märkta.

Dadautställningen? Äh men ni vet, modernistgubbar. Man Ray var bäst, som vanligt.

Advertisements

Design och industrin

Tuesday, October 27th, 2015

Okej, en sista post om Umeå.

När jag var i Umeå så bodde jag som sagt hos Felix, som pluggar industridesign på universitetet. Han tog med mig på lite sight-seeing på det konstnärliga campuset, så jag fick kika på hur framtidens industridesigners studerar. Det var himla intressant, för trots att vi hade industridesign på Konstfack med, så var jag aldrig runt och kollade på den institutionen. Det är tråkigt, för det känns som att det är ett mönster på väldigt många skolor – att en liksom inte riktigt rör sig över institutionsgränserna. I alla fall så fick jag se hur industridesignstudenterna i Ume jobbade nu!

IMG_2978

IMG_2984

Kudos till Felix vad det gäller sjukt snygga skoteckningar och lite skokarv i deras special-design-lera. Den där leran gjorde dom allt möjligt i, för övrigt! Massa prototyper av grejer stod överallt. Jag ba *petar på vad som ser ut att vara en fullt fungerande radio* “Funkar den här då?” och Felix ba “Nej, det där är bara en prototyp,” bara ett skal utan något inuti. Cray.

IMG_2981
Fast just den här lergrejen förstod jag inte var en riktig bil, obs.

Tyckte det var fascinerande att lokalerna på Umeås konstnärliga campus var så himla lika Konstfacks, och Mejans, och StDHs, och typ alla andra konstnärliga högskolors. Det ser ut på ett visst sätt, verkligen. Fräscht kontorigt med någon slags idé om lekfulla detaljer, typ? Mycket rymd, ljust, och med vansinnigt dyra designmöbler. Vet ni vad jag menar?

Det jag kände skilde industridesignutbildning mest från dom konstnärliga utbildningar som jag gått, var hur uppenbart vi jobbar mot olika världar (och värden). På konstutbildningarna jobbar en ju verkligen för och mot konstvärlden och ens roll som “autonom” konstnär i denna. Felix och hans klasskamrater jobbar ju för och mot företagen. Och det är väl klart det är så. Felix uttryckte det fint typ såhär: “Industridesign passar mig perfekt, därför att jag får vara kreativ och göra smarta och snygga grejer, samtidigt som det är ett kontorsjobb.” Och jag fattar lockelsen så totalt – fan vad gött att slippa pressen på att vara en “säljande person” med rätt nätverk och sköta allting själv (om en inte är Ernst Billgren lix) utan bara kunna fokusera på konstnärlig, kreativ problemlösning. Även om det är någon annan som kommer och bestämmer vad “problemen” är.

Skärmavbild 2015-10-27 kl. 16.46.50
Uppgiften vad det gäller skorna var att designa en sko inspirerad av en känd bilmodells form och estetik. Ovan: Felix Meijers urtjusiga Bentleydojja, bild lånad med tillåtelse.

Och samtidigt… skulle jag ju inte vilja jobba så nära företagen. Och inte uppdragsstyrt på det sättet. Även om det skulle vara skönt med månadslön, skrivbordslandskap, whiteboards med mindmaps och casual fridays (obs att jag nu föreställer mig en industridesigners vardag ganska, eh, fördomsfullt?). Men. Jag tänker att det finns så många sätt att vara konstnär på, and each to their own. Så länge en gör det på ett sätt som är sant mot sig själv.

Kolla Nypan!

Monday, October 26th, 2015

När jag var i Umeå så ville Felix visa upp en maffig offentlig skulptur i närheten av det konstnärliga campuset. “Absolut!” sa jag och vi traskade iväg mot en gigantisk klädnypa.

IMG_2999

“Nej men!” sa jag innan jag började klättra upp mot nypan, “Det måste ju vara en Claes Oldenburg!” och tänkte på Oldenburgs andra offentliga verk – superförstorade vardagsföremål av olika slag.

Mitt första möte med Oldenburg fick jag faktiskt via en serie – i Brian K. Vaughans The Escapists sitter huvudkaraktärerna i Willards park i Cleveland och diskuterar serieskaperier, med Oldenburg och Coosje van Bruggens massiva Free Stamp bakom sig:
IMG_3006

“Kanske,” sa Felix, “jag minns inte vad konstnären hette men det blev visst ett himla liv när hen fick reda på att Umeå ju var en ganska liten stad, så det var tydligen nära att det inte blev någon nypa.”

Tji fick jag vad det gäller min konstnärsgissning, för nypskulptören heter visst Mehmet Ali Uysal, ser jag nu när jag googlar på’t. Cool var nypan i alla fall, så tur att Umeå fick installera den trots sina nätta 80000 invånare.

11220057_882724945097491_7275618085623255909_n

(Angående inläggsrubriken; ja. I went there. Men jag skriver ju faktiskt på en SN-blogg, så varför skulle jag inte kunna få ordvitsa med hemstaden när det går!?)